Virkad hatt

Det här är en sak som jag är ganska stolt över, att jag virkat inte bara en, utan fyra stycken hattar till mina barn!

Det här är min yngste son, som äntligen fått sin hatt, och den verkar han gilla.

Anledningen till stolthetskänslan är inte att hattarna är speciellt vackra, utan att jag slutförde något som jag egentligen tyckte var ganska långtråkigt.

Är nämligen inte bra på det! Stora saker jag försöker mig på att virka eller sticka blir nästan aldrig klara.

Därför är amigurumi så bra, för man vill så gärna se den här figuren man håller på med ta form! Och då går det ju inte att sluta. Dessutom går det oftast ganska fort, men även om det krånglar har jag mer tålamod att fortsätta med amigurumi än med andra sorters virkningar.

Ska väl se om jag kan ta mig tid och ta ett kort på alla hattarna så småningom och lägga ut dem på nätet.

För övrigt har jag idag varit med familjen på en fäbod-dag, mycket trevligt. Hade klätt flickorna i lite "fäbodaktiga" kläder. Hittade inga bra sådana kläder åt oss andra, men det var roligt att se dem springa omkring som små fäbodkullor.

Dagens höjdpunkt tyckte äldsta flickan var att få se renar, för det hade de några stycken där, och det kom hon nog inte ihåg att hon sett förr!