Resfeber

Jag tycker det är lite läskigt att resa iväg härifrån, tror jag gömmer mig lite!

Men Sara övertalade mig om att Soili verkar jättesnäll och kanske har någon rolig lekkamrat hemma hos sig, så jag går väl med på att resa då om jag blir lite varmt inbäddad så jag inte fryser på resan! Dessutom kan jag sova på resan, jag är ju ändå en björn och vi björnar brukar ju kunna sova länge. Det ska väl bara ta någon dag att komma fram... vi ses snart, Soili!

Fantasibjörn

Nu har jag fått öron! Lite annorlunda blev dom, jag tycker att jag påminner om en koala litegrann, fast de brukar ju inte vara oranga..

Jag är lika stor som ett nystan...ett väldigt litet nystan, mininystan faktiskt!

Och en arm fick jag till slut efter mycket funderingar och provande, men den här är jag nöjd med. (Handen från mönster hos "By hook, by hand")

Det var väldigt svårt att få en skarp bild, men det syns nog hur den blev.

Tänkte blogga lite mer, men otåliga barn tycker annorlunda! Tack för idag!

Vem?

Ja, vem är jag?

Orange i alla fall, gula ögon...men vad ska jag ha för nos? Och vad ska jag bli?

Är jag en apa?

Nej, känns inte riktigt som det!

En mus? Men det här var då ingen musnäsa - jag ser mer ut som en fågelskrämma!!

En katt tyckte någon, men det blev ju fel nos!! Jag tror jag blir en nalle kanske, eller något helt annat.

Fast den här bloggaren hade ju tänkt sig något annat, men jag gör som jag vill ändå! Kanske hon kan övertala mig att bli något annat än en nalle, vi får väl se!

Älskat rymdmonster

Rymdmonstret Gnurp har fått ett nytt namn och heter numera Wow, och är mycket älskad av minstingen i huset. Här får han smaka av lördagsgodiset.

Min åttaåring jobbar med småsaker till dockskåpet - kanske ett tips till julklappstillverkning? Hon leker inte just med dockor, men hon tycker det är väldigt roligt att tillverka små saker. Tyvärr hade jag inte så många olika färger, men en grön tårta och gula pannkakor verkar funka lika bra som andra färger. Det är cernitlera, en rolig lera att göra just småsaker av.

Jag har faktiskt nästan hunnit klar en Josef till julkrubban, men tänkt lite fel, ni ska få se sen hur det blev. Kan ju säga så mycket som att vi människor ju också är olika långa så kanske ni anar hur det blev!

Nu är det dags att ta tag i städning, idag ska lakan bytas och minst ett golv skuras. Försöker göra "grovjulstädning" nu redan, så det bara är kvar lite småfejning som behövs sen närmare jul. Hoppas att jag ska kunna genomföra det i år, för varför ska man spara all städning till dagarna före jul när det ändå är så mycket att göra!?!

Gnurp

Nu har han tittat fram i all sin härlighet, det här stora rymdmonstret, och till och med presenterat sig. Han heter Gnurp och kommer från planeten Papirus fantasia. Det är en vänlig figur, hittills har ingen i familjen blivit rädd för honom trots hans underliga utseende. Detta är det andra besöket vi får av varelser från yttre rymden, så vi känner oss hedrade att de valt att komma just till oss!

Designer är min äldsta dotter som då var 7 år, hon ritade en hel mängd varelser när jag bad henne om lite idéer. Och det är väldigt roligt att få liv i hennes teckningar!

Fast Gnurp blev så stor, ca 30 cm, och var en aning långtråkig att virka med sina långa armar och ben, så jag tog en liten paus och virkade en liten Nalle Puh. Mönster finns här: http://crochetamigurumi.blogg.se/2010/september/gratismonster-pa-en-viss-nalle.html

Jag har inte hittat någon svart tråd än, så han har inte fått någon mun, men det ska väl bli.

Sen måste jag få sätta in en bild på en tårta som mina flickor har gjort nästan alldeles själva. Det är väl mest äldsta tjejen som gjort den, fyraåringen tröttnade efter ett tag. Grädden blev lite övervispad, men smaken var det inget fel på, och visst blev den härlig!

Det är så roligt att se hur det blir när barnen får skapa själva, utan att man styr för mycket. Och den här tårtan var en helt vanlig lördagstårta (barnens namn), bara familjen som skulle ha den så det passade bra att de fick experimentera!

Nu ska jag försöka experimentera med ett engelskt mönster, ska bli spännande att se hur det går!

Mystisk figur

Jag har lyckats fånga en ny mystisk figur på bild, eller delar av den i alla fall! En liknande har aldrig skådats någonstans på denna jord. Vi får väl se om jag snart lyckas locka fram den att visa sig helt och hållet!

Har fått inflammation i hälsenan, vilket jag inte har tid med! Jag skulle behöva vara frisk och stark nu och komma ifatt här i huset med allt som behöver göras. Putsa fönster kanske man kan, då behöver man ju inte stödja så mycket på foten. Men risken med att göra för mycket när jag har ont i en fot är att jag belastar övriga kroppen på fel sätt, och det klarar inte min rygg, så pass mycket har jag lärt mig.

Fast sortera kläder kan man ju, då kan man ju sitta ner! Eller virka....

Trötthet och kanin

Jag har varit så jättetrött några dagar, vet inte om jag bara är sliten av många sömnlösa nätter eller om det är något virus i kroppen som inte bryter ut. Orkar inte just någonting. Mest troligt är det väl det första, att kroppen är trött. Lite virkning har det blivit, men inte ens det har varit riktigt roligt. Den lila figuren i förra inlägget är som synes en kanin från Mia Bengtssons första bok. Jag har börjat mer och mer virka med akrylgarn, fast jag tycker fortfarande mest om att virka i bomullsgarn men jag ska väl vänja mig! Det är ju roligt ibland när figuren blir lite större också.

Kan även rapportera för den nyfikne att presenterna jag sytt och stickat verkade bli minst lika uppskattade som när jag förut köpt presenter! Men hon är en "tacksam" flicka att ge presenter till, verkar bli glad för det mesta.

Nu ska jag väl försöka skrapa ihop nån sorts mat till man och barn, och se om jag får i mig något också!

Semesterhelg och sömnad

Har tillbringat helgen med min man i en stuga ute på en ö. Underbart! Och vilken känsla att kunna ta fram virkningen och lämna den framme när man var klar!!! Ja, för virkningen kunde jag ju inte lämna hemma, och det var inte alls dumt att ha den med eftersom jag vaknade tidigare än honom och då fanns inte så mycket annat att göra än att sitta och virka. Vilket jag förståss gärna gjorde!

På söndagen metade vi, och jag har aldrig i hela mitt liv fått så mycket napp! Behövde bara slänga ut spöet så nappade det och man kunde dra upp en liten firre! Visst var dom små, men det var väldigt roligt ändå. Vi fick sammanlagt tolv stycken på ungefär en halvtimme.

Nu är flickan (nästan) klar, jag har bara nålat fast håret än, men det blir nog ingen skillnad när det är klart. Och kanske hon ska få en halsduk, men det gör jag bara om jag hinner. Nu vill jag virka nallen!

Sen har jag sytt en dock-kappa också, men nu ska ingen tro att jag egentligen kan sy. Jag brukar åka in till något som heter diakonicentret där man kan sitta och handarbeta på alla möjliga sätt, och jag brukar sy då eftersom jag inte kan det utan hjälp. Men med mycket hjälp fick jag ihop den här kappan. Dockan ska få en hatt också, hoppas jag hinner det innan slutet av september. Det är jätteroligt att sy också, men det måste jag ha hjälp med än så länge. Jag tycker det är så svårt att läsa mig till hur man ska göra, och där fick jag lite tröst av hon som är på diakonicentret, hon sa att det är svårt att förstå så jag behöver inte känna mig så dum.

Det finns mycket tyger där också, folk kommer dit med det de inte vill ha och så kan någon annan använda det. Jag har också skänkt tyger, och så får jag använda något annat.

Jag har skänkt en virkad figur dit, och ska försöka få ihop fler, och så har de t.ex lotterier och skänker pengarna till något gott ändamål.

Det är väl det som är tanken med diakoni, att ge och få, och det är ju en bra tanke.

Man får ju gemenskap också inte minst, jag som går hemma tycker det är jättebra att få komma ifrån en dag i veckan och umgås med vuxna människor. Och många äldre kan gå dit och få gemenskap och något att göra.

Jaha, nu kanske man ska gå och göra någon nytta, hänga tvätt och plocka tvätt och städa är det som väntar mig!

Apa i äppelträd

Nu är den klar, min oranga lilla apa. Klättrar i äppelträdet för att se om något äpple är färdigt än. Men de var lite för sura tyckte han. Håller med. Vi får väldigt mycket äpplen i år, fast de är små som vanligt. Ett av träden har sett ut som om det skulle dö, och har som mest haft tio äpplen, men i år är det säkert hundra. Ska bli spännande att se om det klarar sig!

Apan är virkad med mönster från "Made by you".

Sen får jag lov att visa en bild på vad som händer lite då och då i det här huset, om man glömmer att lägga undan sin virkväska.

Då är nämligen minsingen, två år, framme och klipper allt han kan och hinner. Hittills endast garn, tack och lov, hade nog blivit ledsen om någon figur blivit förstörd!

Men jag kan knappast bli arg när jag glömmer sax framme...

Idag ska jag ha en mycket enkel födelsedagsmiddag här - pizza och köpt tårta. Jag kanske ska baka en kladdkaka, men det är tveksamt, det börjar bli kort om tid och så har jag inte så stor lust idag. Dessutom sitter jag och bloggar istället för att röja i huset....

Det är förresten jag som fyller år, om någon undrade!

Min version av Ogliosaurus Plex

Nu är den klar! Blev lite annorlunda än Mia Bengtssons figur i färgerna. (Virkad från hennes andra bok, "Virka roliga amigurumis")

Jag har längtat efter att prova mitt regnbågsfärgade effektgarn, så det var kul!

Det här var helt klart en "pillrig" figur att göra, men rolig så den kan jag tänka mig att virka igen.

Hur säger man förresten istället för "pillrig"? Jag kommer inte på något bättre ord!

Klorna var ju värst, men också rygg-kammen var lite tålamodsprövande. Och läppen var lite svår att förstå sig på hur man skulle virka, men när jag bara började så klarnade det. Men värt besväret, för den där läppen gör verkligen mycket på figuren!

Nu har äldsta flickan önskat sig en Oglisosaurus, fast en grön med gul ryggkam, så det kanske får bli en sån då. Men först har deras kusin önskat sig en sån där flicka som finns i Mias bok, namnet kan jag inte ens försöka stava till den här tiden på kvällen. Kusinen fyller år i september, så då kan det ju passa med en sån present!

Och nu kanske man ska krypa till kojs...efter att ha kollat läget hos alla roliga bloggar jag följer...

Bläckfisk

Har börjat på en Oglarisarus Plex, från Mias bok. Min ska bli röd...kanske ögonen jag visade förut i bloggen passar på den, men det är tveksamt för figuren blir inte så stor.

Men det är ju inte så mycket att visa upp på bloggen än, så jag tar väl fram ett annat alster ur arkivet, en bläckfisk som jag virkade till en månadstävling med temat "mamma".

Kunde inte komma på något annat än det som min mamma ofta sa, nämligen att hon önskade att hon hade åtta armar. Det är inte så konstigt att hon sa så, hon hade nämligen nio barn, och då har man verkligen behov av åtta armar.

Det här var inte min favoritfigur att virka, jobbigt att virka åtta likadana armar (av vilka jag bara fick plats med sju), och pillra i piprensare också. Hade också svårt att få till formen på huvudet, men det gick till slut.

Är förvånad över att jag inte gav upp, men det blev alltså färdig!! Hade tänkt virka ett bläckfiskbarn, men jag var lite trött på bläckfiskar när den här var klar, och hade inte tid heller. Jag hann inte ens få in den här i tråden för månadstävlingen, blev en dag försen.

Har virkat figurer på fri hand ganska länge nu, så det känns skönt att virka efter mönster ett tag. Oglarisarusen är lite knepigare att virka än andra mönster, huvudet i alla fall som är ovalt och med en läpp, men det är roligt att upptäcka nya tekniker! Har inte så mycket kvar av huvudet nu.

En ny filur

Nu har jag fått till min lilla filur. Det är ett mönster under utveckling, så synpunkter mottages tacksamt! Han fick inga säkerhetsögon, för jag stoppade huvudet innan jag kom ihåg det. Nästa filur ska få såna.
Namn har jag inte än, det är jag lite dålig på...
Han har fått ståltråd i armar och ben så han kan klättra riktigt bra. Satte ståltråden igenom kroppen så kanske det håller ihop bättre. Förut har barnen kunnat pillra loss den ganska lätt, och det är ju inte så bra.
Ståltrådsfigurer håller väl hur som helst inte så länge om ett barn leker med dem, men det är ju roligt när man kan böja armar och ben!

Tycker ni han skulle ha svans? Men då blir det som ett troll, och det tänkte jag egentligen inte den här gången, även om jag gillar troll!

Dags att återgå till verkligheten, matlagning måste påbörjas så inte barna svälter ihjäl!

Alv

Just nu har jag vänner på besök, så det blir inte så mycket virkande. Det blir istället ett foto på en amigurumi som är den andra jag frihandsvirkade. Hon har ledade armar och ben, och piprensare i också för att kunna böja armar och ben.

Egentligen tycker jag inte själv att hon blev den sötaste jag gjort, det är mycket jag inte är nöjd med, men det är jag å andra sidan nästan aldrig. Men jag tyckte det var roligt att få ihop en docka och att upptäcka att man kan skapa nästan vad som helst med lite garn och stoppning!
Det blev en aha-upplevelse för mig, och det var nog då jag fastnade riktigt hårt i amigurumi-träsket! Men det är ju ett mycket trevligt träsk att vara fast i, så jag är inte ett dugg ledsen för det.
Det ska föreställa en alv, hon är en hårt arbetande skogsalv så därför har hon inte en så fin klänning på sig!

Var och badade med barnen igår, åkte vattenrutshbana med yngsta dottern och det var inte bra för ryggen! En fördel med det är att man med gott samvete kan sätta sig och virka lite ibland, för jag måste ta små pauser ganska ofta när den krånglar! Så när gästerna har åkt i morgon så blir det säkert tid för virkning!

Kanin

Här var det väckning klockan 04.30 idag, av näst äldsta pojken som absolut skulle se på Mamma Mu och Kråkan, och den kunde vi förståss inte hitta så innan han kom på vilken film han istället ville se så hade jag ju vaknat till så jag inte kunde somna om.
Nu är jag trött, men nu sitter jag ju och bloggar och det går ju inte att sluta med....

Här är i alla fall en till amigurumi från min samling, en rosa kanin från Mias bok. Jag virkade henne i rosa bara för att kunna ge bort henne, blir så förtjust i mina små figurer så det är väldigt svårt. Tänkte att om jag virkade henne i rosa, som är en färg jag inte gillar, så skulle det bli lättare. Men det var väl lika svårt för det!
Min yngsta flicka tyckte den var så söt, så hon fick den väl till slut lite motvilligt. Fast när jag såg att den bara låg och slängde på golvet så tog jag väl hand om den själv. Hon får den om hon frågar efter den.
Kronan kaninen har på sig har jag gjort i frivolitets-teknik, eller hur man säger det. Är något helt annat än virkning. Det tycker jag också om att hålla på med, men klarar inte att ta fram det när jag har barn runt omkring. Det är så tunna garner, och så svårt att repa upp om något är fel, så jag får vänta med det tills barnen är lite större.

*GÄSP* Nu ska jag börja packa för en tur till Leksands sommarland med mina två flickor. Ska bli kul, tror jag!

Ögon

Nu är håret klart till min lilla figur, det var inte lika krångligt och svårt den här gången, men det tar tid att virka i effektgarn.

Provade ett par ögon på den för att se om storleken passade, men det blir på en annan i så fall om jag gör flera, för här har jag sytt ihop den redan. Kanske lite för stora...

Och medan jag satt och funderade på ögon så hittade jag de här ganska stora vita "kattögonen" och började fundera på hur en amigurumi som skulle ha de ögonen skulle se ut, och vilken färg.

Provade dem på ett rött garnnystan, och lite roligt blev det, men om det passar med den färgen vet jag inte.

Har aldrig förr utgått från ögonen när jag gjort en amigurumi, men det kunde ju vara lite intressant! Men svårt att bedöma hur stort man ska virka kanske.

Sköldpaddor

Nåra bilder på sköldpaddor jag gjort, från Mia Bengtssons första bok "Virka amigurumi". Den blå har inte fått ögon än, det ska den förståss ha. Han har en nyckelring, efter önskemål.

Jättemånga som tyckt om dem och önskat att jag ska virka åt dem, men jag tycker det är tråkigt att virka samma sak hela tiden, så det blir inte till alla som vill.

Mulet idag, passar bra eftersom jag behöver städa! Och kanske kan man hinna virka lite också när inte barnen vill vara ute så mycket.

Måste vara ute tillsammans med dem nu, igår smet minstingen under "staketet" som än så länge bara är fårstängsel, han gled som en liten ål under det!

Men jag håller med om att de är söta. En liten prinsesstårta har det blivit också, efter beskrivning från någontstans på nätet.

Troll

Här är ett troll som jag frihandsvirkade. Är inte riktigt nöjd med honom, och här hade jag glömt svansen också, det har han fått sen.

Ett trädgårdstroll som ser ut att vara släkt med pärontrollen, fast han är av släkten maskrostroll.

Sen ett litet skogstroll, som inte bor hos mig längre, hon fick flytta i ett amigurumibyte. Henne var jag lite mer nöjd med, fast hon krånglade väldigt på alla möjliga sätt innan hon blev klar. Hade tänkt ha säkerhetsögon, men stoppade huvudet och sydde ihop innan jag kom ihåg det, och när jag skulle virka ögon gick inte det heller så bra.

Men när hon var klar kunde jag nästan inte skiljas från henne, så jag måste väl erkänna att jag blev nöjd till slut! En svamp fick hon med sig, från Mia Bengtssons första mönsterbok.

Var ju inte säker på om den nya ägaren visste att röd flugsvamp är skogstrollens favoritföda!

Och så till sist en trollunge, också av släkten maskrostroll.

Hon är på väg ut för att äntligen få gräva lite i sanden!

Rymdmonstermamma med barn

Mina första frihandsvirkade amigurumi var den här rymdmonstermamman med sina fyra barn.

Jag bad min då sjuåriga flicka att rita några teckningar, och så utgick jag från det. Hon var förståss väldigt förtjust att se sin teckning bli tredimensionell!

Hon har ritat fler teckningar på monster, och de ska bli virkade någon gång de också.